Om pollinering i ekologisk fruktodling - Framtidens Frukt
om pollinering i ekologisk biodling

Om pollinering i ekologisk fruktodling

Se vår video här där du får lära dig mer om hur ekologisk KRAV-certifierad biodling fungerar. Lina från Lina och Binas biodling berättar också mer om olika typer av honung, om hur honung blir till, hur ekologisk biodling fungerar och ett nytt forskningsprojekt där man tittar på hur bin och det de samlar in påverkas av omgivningen.

Om pollinering i ekologisk fruktodling

Bristande pollinering påverkar både avkastning och fruktens kvalitet. För att en frukt ska kunna utvecklas överhuvudtaget krävs att pollenkorn förs från ståndare till pistillens märke där det gror och befruktar fruktämnet. Ju fler kärnor som utvecklas desto större och mer regelbunden blir frukten. Dålig pollinering leder till att fruktkart aborteras.

  •  Pollineringen kan utföras både av vilda insekter och av odlade honungsbin och jordhumlor som placeras nära fruktodlingen.
  • Tillgången på vilda pollinatörer varierar från år till år beroende på väderlek och temperatur.
  • Det finns undersökningar som visar att man kan höja skörden i äpple med 70% med hjälp av inköpta/inhyrda honungsbin- och jordhumlor under år med få vilda pollinatörer.
  • Rekommendationen är att alltid hyra in honungsbin eller humlor för att säkerställa god pollinering.
  • För äppelodling rekommenderas minst 4 bisamhällen och 3 trippelsamhällen av humlor per ha.
  • De flesta äpplesorter är självsterila. Självsteriliteten styrs av en gen som avgör om pollenslangen kan växa ner genom blommans pistill. Genen finns i mer än 25 olika varianter. För att en blomma ska kunna befruktas måste det pollen som hamnar på
    pistillen komma från en blomma med en annan genvariant. Det finns listor med information om vilka genvarianter olika äppelsorter innehåller. Här hittar du mer info.
  • Vid plantering av äppelträd måste man välja sorter som dels blommar samtidigt och dels kan pollinera varandra. Ofta väljer man att plantera prydnadsäppelsorter som pollinatörer. De blommar rikligt och har oftast avvikande genvarianter för självsterilitet.

Om honungsbin och humlor

Honungsbin och humlor har olika egenskaper avseende effektivitet vid pollinering under olika förhållanden.

  • Bisamhällen är stora (20 000–80 000 bin) och det tar 10–12 dagar efter kläckning till dess att ett bi börjar pollinera.
  • Honungsbin är främst aktiva i soligt väder och vid temperatur över 10–12°C, men föredrar temperatur över 15°C. De flyger inte på morgnar, kvällar eller i dåligt väder.
  • Honungsbin bär inte med sig lika mycket pollen som humlor.
  • De besöker många blommor flera gånger och är mycket effektiva vid varmt och ljust väder.
  • Humlebon innehåller 50–80 humlor per samhälle (150–240 per trippelsamhälle) och det tar 3–5 dagar efter kläckning innan humlorna börjar arbeta.
  • Humlor är aktiva redan från 5–6°C och flyger under hela dagen, även i molnigt väder och lätt regn.
  • Humlor har mycket kroppshår och bär mycket pollen men besöker färre blommor per planta än vad bin gör.
  • Vid tidig blomning och när vädret är kyligt är humlorna de mest effektiva pollinatörerna.
  • Ett humlesamhälle har 6–8 veckors livstid.

Placering av pollinatörernas bon

För att bin- och humlor ska trivas måste samhällen placeras optimalt. Det innebär att:

  • Samhällen skyddas från vind och placeras i lä.
  • Vatten måste finnas inom 300 m sätt annars ut baljor.
  • Placera samhällena så att inte myror, rävar, grävlingar etc kan komma åt dem.
  • Placera samhällena så att det inte finns flyghinder mellan uppställningsplatsen och fruktträden.
  • Se till att det finns bra honungs- och pollenväxter tillgängliga under hela säsongen.

Om ekologisk biodling

På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa om de särskilda regler som finns för ekologisk biodling. I korthet innebär dessa att:

  • Du bör välja biraser som är livskraftiga och väl anpassade till lokala förhållanden för att få friska bin som överlever vintern. Det nordiska biet (Apis mellifera mellifera) är den ursprungliga inhemska rasen av europeiska honungsbin i Norden. Buckfast-biet, en raskombination, är idag det vanligast förekommande biet vid biodling i Sverige.
  • Bikupor och material som används inom biodling ska till största delen bestå av naturmaterial. Bara naturliga produkter får användas inne i kuporna som till exempel propolis, vax och vegetabiliska oljor. Vax till nya mellanväggar ska komma från ekologisk produktion, eller så kan du låta bina bygga ut eget vax.
  • Bikuporna ska placeras i områden där nektar- och pollenkällor huvudsakligen kommer från ekologiskt odlade grödor. Bikupor kan också placeras i områden med vilda växter eller skogar.
  • Du ska lämna kvar ett tillräckligt förråd av honung och pollen i kuporna så att bina överlever vintern. Det är tillåtet att vinterfodra bina med ekologiskt producerad honung, ekologiskt producerad sockerlösning eller ekologiskt producerat socker om
    det blir nödvändigt.
  • Du får använda myrsyra, mjölksyra, ättiksyra och oxalsyra samt mentol, tymol, eukalyptol och kamfer för att bekämpa varroakvalster.
  • För att förebygga att sjukdomar sprids är det tillåtet att använda ånga eller öppen låga. Du får också använda natriumhydroxid vid rengöring av bikupor.
  • Det är inte tillåtet att skörda honung från vaxkakor som innehåller larver.
  • Du får inte stympa bidrottningar genom att klippa vingarna.

Läs mer här:

Här hittar du också nyttiga länkar där du kan få mer information. Klicka så får du fram pdf-filer eller länkar.
Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling.
Bin och humlor.
Ekologisk biodling.
Bra honungs- och pollenväxter.

Scroll to Top